﻿<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0" xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom">
  <channel>
    <atom:link rel="self" type="application/rss+xml" href="http://hcm.handelsbanken.se/templates/Public/FunctionPages/RSS.aspx?feedId=2065&amp;lang=sv&amp;container=true" />
    <generator>Handelsbanken Capital Markets</generator>
    <title>Placeringsbloggen</title>
    <link>http://hcm.handelsbanken.se/struktureradeprodukter/Start/Andra-vanstermenyn/Kapitalskyddsbloggen/</link>
    <description>
    </description>
    <language>sv</language>
    <image>
      <url>http://hcm.handelsbanken.se/images/RSS/logo.gif</url>
      <title>Placeringsbloggen</title>
      <link>http://hcm.handelsbanken.se/struktureradeprodukter/Start/Andra-vanstermenyn/Kapitalskyddsbloggen/</link>
    </image>
    <item>
      <title>Kina leder global avmattning</title>
      <description>&lt;p&gt;För ett år sedan sa vi att Kina ledde den globala återhämtningen. Nu har Kinas penningpolitiska åtstramning lett till en svacka för tillverkningsindustrin som påverkar både USA och Europa. Eftersom Kinas ledare inte vill se att BNP-tillväxten går ner under 8 procent är vi inte oroliga för en kollaps i Kina. Då inhemsk efterfrågan är svag i många OECD-länder och stramare finanspolitik är att vänta, innebär detta att en fortsatt stark inhemsk efterfrågan i tillväxtekonomierna är viktigare än någonsin för en hållbar global återhämtning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;img style="WIDTH: 120px" alt="Handelsbankens nya konjunkturprognos" hspace="5" src="/Global/Konjunkturprognos%20September%202010.jpg" align="right" vspace="10" border="5" /&gt;Den svenska ekonomin ser bra ut, men svensk ekonomi är beroende av en stark global konjunktur och där ser vi tydliga risker.En svagare global tillväxt gör att svensk tillväxt mattas av under 2011 innan den åter tar fart under 2012. Den svagare tillväxten gör samtidigt att ränteuppgången blir begränsad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är några av slutsatserna i Handelsbankens nya konjunkturprognos, som presenterades av bankens chefsekonom Jan Häggström tidigare idag. Läs hela rapporten &lt;a href="/Global/SHB%20Konjunkturprognos%203%20September%202010.pdf" target="_blank"&gt;här&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;</description>
      <link>http://hcm.handelsbanken.se/struktureradeprodukter/Start/Andra-vanstermenyn/Kapitalskyddsbloggen/Mats-Nyman/Kina-leder-global-avmattning/</link>
      <pubDate>Fri, 03 Sep 2010 13:01:00 +0100</pubDate>
      <guid>http://hcm.handelsbanken.se/Templates/Public/Pages/BlogPostPage.aspx?id=2847</guid>
    </item>
    <item>
      <title>Guldet nära all-time-high</title>
      <description>&lt;p&gt;Guldpriset har stigit från botten på rekylen i slutet av juli (1157 dollar/31.1 gram) och ligger nu på 1253 dollar. All-time-high är 1265 dollar och noterades den 21 juni i somras. Priset i kr ligger på 9153 och det högsta priset på guld omräknat till kr är strax över 10,000 kr. Det börshandlade certifikatet GULD H rör sig som guldpriset och är en praktiskt guldinvestering för den som har en aktiedepå.&lt;/p&gt;</description>
      <link>http://hcm.handelsbanken.se/struktureradeprodukter/Start/Andra-vanstermenyn/Kapitalskyddsbloggen/Torbjorn-Iwarson/Guldet-nara-all-time-high/</link>
      <pubDate>Wed, 01 Sep 2010 12:57:00 +0100</pubDate>
      <guid>http://hcm.handelsbanken.se/Templates/Public/Pages/BlogPostPage.aspx?id=2819</guid>
    </item>
    <item>
      <title>Placerarens tio budord</title>
      <description>&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0cm 0cm 0pt"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language: SV"&gt;&lt;?xml:namespace prefix = o ns = "urn:schemas-microsoft-com:office:office"/????&gt;&lt;o:p xmlns:o="#unknown"&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0cm 0cm 0pt"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language: SV"&gt;Läste James Montiers Value Investing i somras. Montier är idag förvaltare på GMO, en amerikansk förvaltarfirma, och jobbade tidigare som analytiker på Société Générale och Dresdner Kleinwort. Boken innehåller Många intressanta resonemang om vilka placeringar som skapar värde och vilka som inte gör det. James Montier bjuder också på många bredsidor mot finansbranschen och mot de traditionella teorierna i finansiell ekonomi. Han förklarar också utförligt varför, i hans ögon, ”value investing” fungerar när andra metoder inte gör det.&lt;o:p xmlns:o="#unknown"&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0cm 0cm 0pt"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language: SV"&gt;&lt;o:p xmlns:o="#unknown"&gt;&amp;nbsp;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0cm 0cm 0pt"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language: SV"&gt;&lt;o:p xmlns:o="#unknown"&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0cm 0cm 0pt"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language: SV"&gt;&lt;o:p xmlns:o="#unknown"&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0cm 0cm 0pt"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language: SV"&gt;&lt;img style="WIDTH: 120px; HEIGHT: 175px" alt="Value Investing" hspace="20" src="/Global/Value%20investing.jpg" align="right" vspace="20" /&gt;I boken presenterar Montier 10 grundsatser – eller budord om man så vill – för hur en värdeinvesterare bör agera:&lt;o:p xmlns:o="#unknown"&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0cm 0cm 0pt"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language: SV"&gt;&lt;o:p xmlns:o="#unknown"&gt;&amp;nbsp;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0cm 0cm 0pt"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language: SV"&gt;1. Värde, värde, värde: Köp bara tillgångar som är billiga. På så sätt får man en säkerhetsmarginal mot värdefall – samma filosofi som Warren Buffet tillämpar.&lt;o:p xmlns:o="#unknown"&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0cm 0cm 0pt"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language: SV"&gt;2. Gör tvärtom: Det går inte att tjäna mer pengar än andra om man gör likadant.&lt;o:p xmlns:o="#unknown"&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0cm 0cm 0pt"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language: SV"&gt;3. Tålamod! Ibland måste man vänta länge på rätt (köp- eller sälj-) läge.&lt;o:p xmlns:o="#unknown"&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0cm 0cm 0pt"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language: SV"&gt;4. Placera gränslöst. Det finns ingen poäng med att begränsa sig till vissa tillgångar.&lt;o:p xmlns:o="#unknown"&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0cm 0cm 0pt"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language: SV"&gt;5. Gör inga prognoser. Det går inte att förutspå framtiden. Som Handelsbankens tidigare VD Jan Wallander skrev i en berömd bok – det är meningslöst att göra prognoser och därmed budgetar.&lt;o:p xmlns:o="#unknown"&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0cm 0cm 0pt"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language: SV"&gt;6. Cykler spelar roll. Vi kan inte förutspå framtiden, men vi kan förbereda oss.&lt;o:p xmlns:o="#unknown"&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0cm 0cm 0pt"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language: SV"&gt;7. Lär av historien. Det är inte annorlunda denna gång. &lt;o:p xmlns:o="#unknown"&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0cm 0cm 0pt"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language: SV"&gt;8. Var kritisk. Ifrågasätt allting, inklusive ditt eget tänkande. &lt;o:p xmlns:o="#unknown"&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0cm 0cm 0pt"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language: SV"&gt;9. Top-down och bottom-upp spelar båda roll. Det går inte att placera endast utifrån ett mikro- eller ett makroperspektiv.&lt;o:p xmlns:o="#unknown"&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0cm 0cm 0pt"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language: SV"&gt;10. Skulle jag göra detta själv? Placeringsrådgivare och kapitalförvaltare måste alltid fråga sig om de skulle placera sina egna pengar på samma sätt som de råder andra att göra. Om svaret är nej är det förmodligen ingen bra placering.&lt;o:p xmlns:o="#unknown"&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0cm 0cm 0pt"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language: SV"&gt;&lt;o:p xmlns:o="#unknown"&gt;&amp;nbsp;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0cm 0cm 0pt"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language: SV"&gt;Boken är väl värd att läsa om man står ut med Montiers självsäkra stil, även om den innehåller en hel del upprepningar. Den innehåller många roliga exempel på hur placerare styrs av allt annat än rationellt tänkande. Köp den t ex på &lt;a href="http://www.adlibris.com/se/" target="_blank"&gt;&lt;font color="#606420"&gt;Adlibris&lt;/font&gt;&lt;/a&gt; eller &lt;a href="http://www.amazon.co.uk/" target="_blank"&gt;&lt;font color="#606420"&gt;Amazon&lt;/font&gt;&lt;/a&gt;.&lt;o:p xmlns:o="#unknown"&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0cm 0cm 0pt"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language: SV"&gt;&lt;o:p xmlns:o="#unknown"&gt;&amp;nbsp;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0cm 0cm 0pt"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language: SV"&gt;&lt;o:p xmlns:o="#unknown"&gt;&amp;nbsp;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;</description>
      <link>http://hcm.handelsbanken.se/struktureradeprodukter/Start/Andra-vanstermenyn/Kapitalskyddsbloggen/Mats-Nyman/Placerarens-tio-budord/</link>
      <pubDate>Thu, 26 Aug 2010 09:43:00 +0100</pubDate>
      <guid>http://hcm.handelsbanken.se/Templates/Public/Pages/BlogPostPage.aspx?id=2807</guid>
    </item>
    <item>
      <title>Global återhämtning i lugnare tempo</title>
      <description>Den globala ekonomiska återhämtningen under första halvåret överträffade förväntningarna med bred marginal. Nu väntar en lugnare tillväxt under andra halvåret.&lt;p&gt;Det höga tempot i Kina har ökat inflationsriskerna, och en hotande husprisbubbla har gjort att de kinesiska myndigheterna slagit till bromsarna. Nu syns tydliga tecken på att fastighetsmarknaden kyls av. Därmed kommer Kina också att ta det försiktigare med åtstramningen, eftersom man inte vill avbryta återhämtningen i förtid. Tillsammans med andra tillväxtekonomier kommer Kina att fortsätta vara motor för det globala uppsvinget. Detta gynnar råvarumarknaden och råvaruproducerande länder som till exempel Australien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;USA har haft en stark expansion i början av återhämtningen, men tillväxten ser ut att bli mer måttlig framöver. Dock fortsätter vinstmarginalerna och företagens investeringar att växa starkt. Det låga inflationstrycket gör att centralbanken avvaktar. När räntehöjningarna så småningom inleds, kommer de att vara beskedliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska utvecklingen i Sverige har varit exceptionellt stark, jämfört med resten av EU. Riksbanken har därför börjat höja räntan, men det kommer att lång tid innan räntorna når en normal nivå. De goda företagsvinsterna gör att aktiemarknaden ter sig fortsatt attraktiv jämfört med räntemarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill du ta vara på de möjligheter som bjuds, men ändå ta begränsade risker, är Handelsbankens kapitalskyddade placeringar ett bra alternativ.&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;</description>
      <link>http://hcm.handelsbanken.se/struktureradeprodukter/Start/Andra-vanstermenyn/Kapitalskyddsbloggen/Jan-Haggstrom/Global-aterhamtning-i-lugnare-tempo/</link>
      <pubDate>Fri, 20 Aug 2010 07:00:00 +0100</pubDate>
      <guid>http://hcm.handelsbanken.se/Templates/Public/Pages/BlogPostPage.aspx?id=2779</guid>
    </item>
    <item>
      <title>Kina tar andraplatsen</title>
      <description>&lt;p&gt;Enligt en artikel på &lt;a href="http://www.bloomberg.com" target="_blank"&gt;www.bloomberg.com&lt;/a&gt; är Kinas ekonomi nu världens näst största, efter att ha passerat Japan under andra kvartalet. Det är drygt 30 år sedan Kina började släppa loss marknadskrafterna. Sedan dess har ekonomin vuxit medi genomsnitt 10 procent per år. Idag är ekonomin 90 gånger större än 1978!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 2027 kommer Kina att gå om USA och bli världens största ekonomi, enligt Goldman Sachs. Men redan idag är Kina världens största bilmarknad, världens största exportland och världens största imporrtör av järnmalm och koppar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi lanserar snart nya kapitalskyddade placeringar som tar rygg på Kinas snabba tillväxt. Besök vår sajt &lt;a href="http://www.handelsbanken.se/kapitalskydd" target="_blank"&gt;www.handelsbanken.se/kapitalskydd&lt;/a&gt; nästa vecka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här är en länk till &lt;a href="http://noir.bloomberg.com/apps/news?pid=20601087&amp;amp;sid=aNDEpXLc.5.c&amp;amp;pos=1" target="_blank"&gt;artikeln&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;</description>
      <link>http://hcm.handelsbanken.se/struktureradeprodukter/Start/Andra-vanstermenyn/Kapitalskyddsbloggen/Mats-Nyman/Kina-tar-andraplatsen/</link>
      <pubDate>Mon, 16 Aug 2010 11:08:00 +0100</pubDate>
      <guid>http://hcm.handelsbanken.se/Templates/Public/Pages/BlogPostPage.aspx?id=2778</guid>
    </item>
    <item>
      <title>Den stora uppblåsningen</title>
      <description>&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0cm 0cm 0pt"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language: SV"&gt;&lt;?xml:namespace prefix = o ns = "urn:schemas-microsoft-com:office:office"/????&gt;&lt;o:p xmlns:o="#unknown"&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0cm 0cm 0pt"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language: SV"&gt;Mellan deckarna klämde jag in Anthony Boeckhs ”The Great Reflation”. Boeckh är en välkänd kanadensisk makroekonom och strateg, som bland annat varit redaktör för Bank Credit Analyst, ett av de mest kända oberoende analysbreven på marknaden.&lt;o:p xmlns:o="#unknown"&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0cm 0cm 0pt"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language: SV"&gt;&lt;o:p xmlns:o="#unknown"&gt;&amp;nbsp;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0cm 0cm 0pt"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language: SV"&gt;”Reflation” betyder ungefär blåsa upp. ”The Great Reflation” syftar på att aldrig tidigare har centralbanker och regeringar blåst in så mycket pengar i världsekonomin som under de sista två åren. Och det fungerade – tillväxten tog fart igen, och finansmarknaden återhämtade sig.&lt;img alt="The Great Reflation" hspace="20" src="/Global/The%20Great%20Reflation.jpg" align="right" vspace="20" /&gt;&lt;o:p xmlns:o="#unknown"&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0cm 0cm 0pt"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language: SV"&gt;&lt;o:p xmlns:o="#unknown"&gt;&amp;nbsp;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0cm 0cm 0pt"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language: SV"&gt;Men hur kommer ”den stora uppblåsningen” att sluta? Med en smäll eller ett sakta pysande? Med inflation, som i Weimarrepubliken, eller med deflation, som i Japan? Och hur ska man placera sina pengar när osäkerheten är så stor om framtiden? Det är temat för Boeckhs bok.&lt;o:p xmlns:o="#unknown"&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0cm 0cm 0pt"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language: SV"&gt;&lt;o:p xmlns:o="#unknown"&gt;&amp;nbsp;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0cm 0cm 0pt"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language: SV"&gt;Boeckh menar att det inte går att veta var vi landar. Den stora uppblåsningen var ett experiment, och med experiment vet man inte vad som händer. Som investerare måste man spela med. Att ha pengarna på konto är inget alternativ.&lt;o:p xmlns:o="#unknown"&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0cm 0cm 0pt"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language: SV"&gt;&lt;o:p xmlns:o="#unknown"&gt;&amp;nbsp;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0cm 0cm 0pt"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language: SV"&gt;Aktiemarknaden är intressant, menar Boeckh, även om riskerna är stora. Kurserna är relativt låga, inflationen och räntorna är låga, och kreditspreadarna på väg ner . Men man bör ha mindre exponering än normalt och fokusera på kvalitetsbolag och råvaruländer.&lt;o:p xmlns:o="#unknown"&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0cm 0cm 0pt"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language: SV"&gt;&lt;o:p xmlns:o="#unknown"&gt;&amp;nbsp;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0cm 0cm 0pt"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language: SV"&gt;Energi, i synnerhet olja, är intressant de närmaste åren tack vare den starka efterfrågan.&lt;o:p xmlns:o="#unknown"&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0cm 0cm 0pt"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language: SV"&gt;&lt;o:p xmlns:o="#unknown"&gt;&amp;nbsp;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0cm 0cm 0pt"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language: SV"&gt;Företagsobligationer är bättre än statsobligationer, som ger för låg avkastning, enligt Boeckh.&lt;o:p xmlns:o="#unknown"&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0cm 0cm 0pt"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language: SV"&gt;&lt;o:p xmlns:o="#unknown"&gt;&amp;nbsp;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0cm 0cm 0pt"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language: SV"&gt;Guld kan vara intressant om inflationsförväntningarna börjar stiga eller om spekulationen ökar på de finansiella marknaderna, men är dyrt som en försäkring eftersom det redan stigit.&lt;o:p xmlns:o="#unknown"&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0cm 0cm 0pt"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language: SV"&gt;&lt;o:p xmlns:o="#unknown"&gt;&amp;nbsp;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0cm 0cm 0pt"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language: SV"&gt;Råvaror kan bli intressant, men inte förrän världsekonomin tänder på alla cylindrar samtidigt.&lt;o:p xmlns:o="#unknown"&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0cm 0cm 0pt"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language: SV"&gt;&lt;o:p xmlns:o="#unknown"&gt;&amp;nbsp;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0cm 0cm 0pt"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language: SV"&gt;Boeckh menar att alla placerare måste vara mer aktiva framöver. Köp och glöm kommer inte att fungera. Man måste vara beredd att ändra allokering och risk mycket oftare än förut.&lt;o:p xmlns:o="#unknown"&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0cm 0cm 0pt"&gt;&lt;span style="mso-ansi-language: SV"&gt;&lt;o:p xmlns:o="#unknown"&gt;&amp;nbsp;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0cm 0cm 0pt"&gt;&lt;span lang="EN-GB"&gt;”Keep your eye on currencies and interest rates as key benchmarks, keep lots of liquidity, and cut risk early when the indicators start flashing. This is musical chairs, and when the music stops, there won’t be a chair for everyone.” &lt;/span&gt;&lt;span style="mso-ansi-language: SV"&gt;Så slutar boken. Köp den t ex på &lt;a href="http://www.adlibris.com/se/" target="_blank"&gt;&lt;font color="#606420"&gt;Adlibris&lt;/font&gt;&lt;/a&gt; eller &lt;a href="http://www.amazon.co.uk/" target="_blank"&gt;&lt;font color="#606420"&gt;Amazon&lt;/font&gt;&lt;/a&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN: 0cm 0cm 0pt"&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;</description>
      <link>http://hcm.handelsbanken.se/struktureradeprodukter/Start/Andra-vanstermenyn/Kapitalskyddsbloggen/Mats-Nyman/Den-stora-uppblasningen/</link>
      <pubDate>Mon, 09 Aug 2010 15:00:00 +0100</pubDate>
      <guid>http://hcm.handelsbanken.se/Templates/Public/Pages/BlogPostPage.aspx?id=2777</guid>
    </item>
    <item>
      <title>Tänk på balansen!</title>
      <description>&lt;p&gt;Så här på sommaren får man ju tillfälle att tänka på balansen i livet. Arbete eller fritid? Träning eller avslappning? God mat, eller bara nyttig? Vatten eller vin?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad man kanske inte tänker så mycket på är balansen i sitt sparande. Samtidigt är det faktiskt en av de viktigaste faktorerna för att få en god avkastning till rimlig risk. Det handlar både om att ha rätt balans – rätt andelar i olika typer av tillgångar – när man börjar spara, och att sedan ombalansera portföljen om andelarna driver iväg alltför mycket från de avsedda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självklart kan man låta bli att ombalansera längs vägen. Det kan både ge högre avkastning över tiden (t ex om aktiemarknaden år efter år ger en högre avkastning än räntemarknaden, och därför blir en större del av sparandet) eller lägre. Men samtidigt kommer risken att bli annorlunda än för den ursprungliga portföljen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill man behålla risken någotsånär konstant över tiden måste man balansera om portföljen regelbundet. Frågan är hur ofta, och när? En ny studie av den amerikanska fondförvaltaren Vanguard, och som citeras i Financial Times, visar att det normalt räcker att se över portföljen en gång per år. Man behöver normalt inte göra någonting om inte portföljens andelar förändrats med mer än fem procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittills i år har avkastningen varit begränsad, både på svenska och utländska aktiemarknader och på räntemarknaden. Därför har portföljandelarna varit ganska konstanta. Därför finns inget behov av att ändra någonting just nu, om man var nöjd med sin portfölj vid årsskiftet. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När man stuvar om i portföljen måste man också tänka på eventuella skatteeffekter. Ett bra tillfälle att göra det brukar vara i slutet på året, när man vet vilka vinster eller förluster man realiserat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läge för att tänka på de där andra balanserna istället, med andra ord!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här är en &lt;a href="http://www.ft.com/cms/s/0/82263840-8091-11df-be5a-00144feabdc0.html" target="_blank"&gt;länk&lt;/a&gt; till artikeln i Financial Times. Observera att du behöver registrera dig för att kunna läsa artikeln. Du kan också direkt till Vanguards &lt;a href="https://institutional.vanguard.com/iip/pdf/ICRRebalancing.pdf" target="_blank"&gt;studie&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;</description>
      <link>http://hcm.handelsbanken.se/struktureradeprodukter/Start/Andra-vanstermenyn/Kapitalskyddsbloggen/Mats-Nyman/Tank-pa-balansen/</link>
      <pubDate>Sun, 01 Aug 2010 08:00:00 +0100</pubDate>
      <guid>http://hcm.handelsbanken.se/Templates/Public/Pages/BlogPostPage.aspx?id=2771</guid>
    </item>
    <item>
      <title>Ursäkta, vad är klockan?</title>
      <description>&lt;p&gt;Ursäkta, vad är klockan eller ”Clockwise”. Så heter en av mina favoritfilmer, med John Cleese som rektorn som tar fel på tiden, vilket leder till ett antal olika problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att veta vad ”klockan” är på finansmarknaden är också viktigt. Generellt sett brukar aktier gå bäst när i slutet av en nedgång i ekonomin – när man börjar se det berömda ”ljuset i tunneln”, och i början av återhämtningen. Råvaror brukar gå bäst något senare, när kapacitetsutnyttjandet är högt. Obligationer brukar gå som bäst när ekonomin vänder ner och inflationstrycket minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att veta vad klockan är på finansmarknaden är svårt nog i vanliga fall. Just nu är det ännu svårare. Den har hunnit bli ganska mycket i Kina, där myndigheterna försöker bromsa tillväxten snarare än gasa på. Den är inte fullt lika mycket i USA, där det fortfarande finns ett stort ledigt kapacitetsutnyttjande och inflationstrycket är lågt. Och klockan verkar i det närmaste ha stannat i EMU. Exporten har tagit fart, men den inhemska ekonomin är svag. Saneringen av statsfinanserna riskerar att hålla tillbaka tillväxten under kommande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett globalt perspektiv är vi fortfarande inne i en återhämtningsfas. Med andra ord är det läge för aktier och råvaror. En rejäl exponering mot tillväxtmarknaderna kan motiveras med dessa länders överlägsna tillväxtutsikter på lång sikt.&lt;/p&gt;</description>
      <link>http://hcm.handelsbanken.se/struktureradeprodukter/Start/Andra-vanstermenyn/Kapitalskyddsbloggen/Mats-Nyman/Ursakta-vad-ar-klockan/</link>
      <pubDate>Tue, 20 Jul 2010 08:00:00 +0100</pubDate>
      <guid>http://hcm.handelsbanken.se/Templates/Public/Pages/BlogPostPage.aspx?id=2769</guid>
    </item>
    <item>
      <title>Det är annorlunda nu</title>
      <description>&lt;p&gt;Det är annorlunda nu – ”This time is different” – har kallats värdens dyraste fyra ord. Det är nämligen aldrig annorlunda. När huspriserna eller aktiekurserna eller bankernas utlåning eller statens upplåning ökat alltför mycket, faller de tillbaka igen, ofta med katastrofala följder för ekonomin. Detta trots att många förståsigpåare sagt att det är annorlunda nu. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boken &lt;em&gt;This Time is Different: Eight Centuries of Financial Folly&lt;/em&gt; av de kända ekonomerna Carmen M Reinhart och Kenneth S Rogoff tar en rejäl titt på finanskriser förr och nu. Man har lyckats samla data över finanskriser de senaste 800 åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatsen är att det aldrig är annorlunda. Uppgång följs av nedgång. Högmod går före fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reinharts och Rogoffs bok kom ut förra året. De pekar på att det är enormt svårt för ett land att bli genuint kreditvärdigt, eftersom det krävs många år av sunda statsfinanser. De pekade på att då – 2009 – såg det ut som om Grekland kanske lyckats ”ta examen” som ett kreditvärdigt land. Idag vet vi bättre. Det är inte annorlunda nu. Det är det aldrig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;em&gt;This Time is Different&lt;/em&gt; finns bl a på &lt;a href="http://www.amazon.co.uk/This-Time-Different-Centuries-Financial/dp/0691142165/ref=sr_1_1?ie=UTF8&amp;amp;s=books&amp;amp;qid=1277815908&amp;amp;sr=1-1" target="_blank"&gt;Amazon&lt;/a&gt;. &lt;/p&gt;</description>
      <link>http://hcm.handelsbanken.se/struktureradeprodukter/Start/Andra-vanstermenyn/Kapitalskyddsbloggen/Mats-Nyman/Det-ar-annorlunda-nu/</link>
      <pubDate>Sat, 10 Jul 2010 08:00:00 +0100</pubDate>
      <guid>http://hcm.handelsbanken.se/Templates/Public/Pages/BlogPostPage.aspx?id=2770</guid>
    </item>
    <item>
      <title>Vetehausse</title>
      <description>&lt;p&gt;För fem dagar sedan handlades veteterminer för ny skörd under 140 euro per ton. Idag var de uppe på 161 euro och ligger nu på 159.50. Torkan ligger bakom. Kanske en del överreaktion... &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbrukarna har ännu inte reagerat. Det här vore annars fina priser att sälja kommande skörd på. BULL VETE och VETE H är månadens vinnare så här långt.&lt;/p&gt;</description>
      <link>http://hcm.handelsbanken.se/struktureradeprodukter/Start/Andra-vanstermenyn/Kapitalskyddsbloggen/Torbjorn-Iwarson/Vetehausse/</link>
      <pubDate>Tue, 06 Jul 2010 17:00:00 +0100</pubDate>
      <guid>http://hcm.handelsbanken.se/Templates/Public/Pages/BlogPostPage.aspx?id=2775</guid>
    </item>
  </channel>
</rss>